Vallonsmedjan där stångjärnet tillverkades ligger i centrum av herrgårdsområdet. Herrgården, kyrkan och parken ligger alldeles intill vid Herrgårdsdammen. I byggnaderna vid stallbacken finns Vagn- och brandmuseet, café, klensmedja och keramiksverkstad. Av tradition firas midsommar alltid på stallbacken. Byggnaden som utgör kortsidan av stallbacken var ett orangeri i vilket man odlade exotiska träd och växter. Orangeriträdgården i Österbybruk. Man ska här försöka visa den fantastiska trädgård som fanns när järnbruket var som störst. I Sadelmakarlängan finns galleri, butik och keramikverkstad.
Österby gård tillhörde på 1400-talet Örbyhus gods i Vendels socken och kom därmed att lyda under Vasa-ätten. Med hjälp av framför allt tyska experter byggde Gustav Vasa upp ett järnbruk specialiserat på krigsmaterial. Från 1626 utarrenderades Österby, Lövsta och Gimo till Willem de Besche och Louis De Geer, förgrundsfigurerna inom svensk järnhantering under 1600-talet. 1643 inköptes de tre bruken av Louis De Geer, under vars ledning Österby utvecklades till Sveriges näst Lövsta största järnbruk.
1758 förvärvades Österby av Claes Grill och dennes halvbror Johan Abraham. 1802 övertogs ena hälften av bruket av Per Adolf Tamm. 1823 blev denne ägare till hela bruket. Arvingarna bildade 1876 Österbybruks AB som 1916 slogs samman med Gimo bruks AB. Från 1927 och till nedläggningen 1983 drevs Österbyverken av Fagersta AB.
Den gamla bruksmiljön i Österby har en klar uppbyggnad. På ena sidan herrgårdsdammen ligger sedan 1600-talet arbetarbostäderna koncentrerade till Gimogatan och Långgatan. Här återfinns också den karakteristiska klockstapeln, brukskontoret, en karolinsk stenbyggnad i två våningar, och Ånghammaren från 1800-talets mitt.
På andra sidan dammen ligger herrgården, vars huvudbyggnad uppfördes omkring 1760-1780 efter ritningar av Elias Kessler och under aslutskedet Erik Palmstedt. Den östra herrgårdsflygeln byggdes under 1730-talet som bostad för bruksarrendatorn Antonie De Geer. Brukskapellet, den västra flygeln, invigdes 1735. Den franskinspirerade trädgården med korsarmad spegeldamm, alléer och parterrer är ritad av Carl Hårleman.
Stall-länga, sadelmakarlänga, magasin och ytterligare ett par byggnader ligger väster och norr om herrgården och vid dammens utlopp finns vallonsmedjan, den enda bevarade i sitt slag. Dess anor går tillbaka till 1600-talet, men den fick sin slutgiltiga form i slutet på 1700-talet. Kolhuset är sammanbyggt med smedjan. Under markytan strax väster om smedjan finns resterna av en masugn.
Efter 1800-talets mitt upplevde järnhanteringen vid Österby ett uppsving. En rad industribyggnader uppfördes några hundra meter norr om den äldsta bruksmiljön. Ett degelgjutstålverk anlades 1871 och 1880 en rostugns- och masugnsbyggnad. Den senare revs 1977. Kring dessa anläggningar utvecklades en modern industrimiljö.
Under åren 1917-1932 bodde Bruno Liljefors med sin familj i herrgården och i parken höll han en del vilda djur. Sin ateljé hade konstnären i en byggnad som tidigare använts till bl a brygghus. Numera ägs herrgården, vallonsmedjan och ytterligare ett tjugotal byggnader av Bruno Liljefors stiftelse. Flera av dessa hålls öppna för publiken, bl.a. herrgården där utställningar och konserter anordnas, vallonsmedjan där teaterföreställningar ibland ges sommartid och en smedstuga från 1700-talet.
Dahlgren, E W, De uppländska bruken Österby, Forsmark, Leufsta och Gimo under äldsta tider. Med hammare och fackla 1928; Dannemorabygden 1989-94 (flera artiklar); de Faire, J, Vallonsmide och bruksliv. Daedalus 1992; Engström L & Linusson, L, I egna händer, gjutarna i Österbybruk, 1993; Ett bruk i förvandling. En krönika om arbetarrörelsen i Österby - Dannemora, 1986; Fagerstabrukens historia I-V, 1957-59; Hillerström, E, Österby bruk och vallonerna. Julhälsning till församlingarna i ärkestiftet 1920; Kilbom, K, Ur mitt livs äventyr, 1953; Leijon, E, Före tystnaden, 1981; Nordström, A. Bergsmän och brukspatroner, 1987; Nybom, J, Dannemora och Österby, 1847; Pehrsson, P, Ur Österby bruks och vallonernas krönika, 1899; Rollin, C G, Beskriftning öfver Österby bruk, 1841; Rollin, C G, Gramers berättelser, 1849; Schullerqvist, B, Österbybruk. Vallonbruket som blev det Röda Österby. Meddelanden från Arbetarrörelsens arkiv nr 24-25: Selling, G, En murmästare som arkitekt. Fataburen 1934; Tamm-Götlind, M, Österbybruk på Gammel-Tammens tid. Upplands Fornminnesförenings Tidskrift 1935-37 (mfl uppsatser, se bibliografi); Thörnqvist, A, Silikosproblemet i Österbybruk 1920-1980, 1993; Zeffer, J, En brukspojkes levnadsminnen, 1981; Österberg, G, Smeder och brukspatroner. Uppländska bygder 1949; Österberg, G, Österby första hytta. Upsala Nya Tidnings julnummer 1944.
"{{::review.text}}" Läs mer
Omdömet skrivet av: {{::review.user.username}} Skriv ett omdöme